Minns ni fjortisen? I vuxen ålder råkar man på dem allt mer sällan. Men jag antar att det i högstadieskolor runt om i landet står klasar av dem och fnittrar på det där uteslutande sättet som bara ett gäng tonårstjejer kan. Det där fnittret som gör att man omedelbart tror att de skrattar åt en själv. Detta håller dock på att förändras. På Facebook, denna febertermometer i samhällets ändalykt, ser jag tecken på hur fjortisproblematiken klättrar uppåt i åldrarna.

Jag har, av en eller annan anledning, några Facebookvänner i femtioårsåldern eller så. Om ni också har det vet ni vad man får utstå. Deras news feeds är en aldrig sinande ström av testresultat (Vem var du i ditt tidigare liv? Svar: Mahatma Ghandi, Vem av Astrid Lindgrens karaktärer är du? Svar: Jonathan Lejonhjärta, Vilken GB-glass är du? Svar: Piggelin) och likande för mig oumbärlig kunskap. De är dessutom glada i att skicka små kärleksbedyranden i form av hjärtan, drinkar, kramar, nallebjörnar samt fan och hans moster. Det är någonting i utösandet av virituella presenter som gör att jag, underligt nog, inte känner mig riktigt så speciell och älskad som jag måste anta att syftet med dem är.

Inte nog med detta. En av mina femtiopluskompisar har på sin presentation valt en bild där hon sitter i baksätet på en bil med en vinare i högsta hugg och med något oklart i blick. En har i sin statusruta beklagat sig över onda rykten om hennes familj som enligt uppgift “spritt sig över hela Mora”. Känner vi igen det här? Fyllebilder, skvaller och intriger. Vi är tillbaka i högstadiets rökruta!

Nu är inte det här Spanarna i P1 så jag behöver inte redogöra för vad detta kommer leda till i form av 65-åringar som driver runt på stan och skanderar “för vi har gått i pensiooon, fyfan vad vi är braaa!”. Men man frågar sig vad som har hänt. Den uppenbara förklaringen är att dessa tanter är relativt nya på internet. Alla gjorde vi dumheter i våra oskuldsfulla första år på nätet. Behöver jag påminna någon om Lunarstorm?

Samtidigt kan jag tycka att det är befriande. Medan vi medvetna medborgare tittar oss ängsligt över axeln i rädsla över att någon ska se hur många timmar vi spenderat på Mafia Wars och försäkrar oss både en och två gånger om att resultatet av vårt senaste test (Vilken IKEA-möbel är du? Svar: Bokhyllan Billy) inte ska publiceras i något öppet forum skiter fjortistanterna fullständigt i vett och etikett. Det är nästan lite punk. Om än fjortispunk.

By rubbad